Finfrämmande
Todeloo.
JÄVLA SKIT!!!
Annars är jag jävligt trött nu, men vi SKA se sista...blir ingen tidig morgon imorgon....
Klem o kyss!
Jag är verkligen sämst :)
Kom hem från jobbet, astrött efter att ha varit en man kort hela dagen på jobbet, dvs. mer arbete för oss stackars närvarande. Fick mat av sötnosen, korv och stuvade mackisar - gott gott, och hamnade på rygg i soffan. Sen tjatade jag till mig att vi skulle se Gudfadern II, och här kommer det bästa - efter 15 min sov jag som en stock och vaknade lagom till eftertexterna. Jag börjar bli som Erica tror jag :)
Fast nu är jag utsövd till JVM inatt kl.01.30 iallafall - heja Småkronorna!!! Och chips, kolaremmar och cola är inhandlade, det kommer att bli grymt!
Dagens bästa är något som säkert varenda barnunge vetat sen snorgärsåldern, men som jag nu upptäckt: applicera moussen i håret med en BORSTE! Så pinsamt enkelt att jag skäms för alla år jag kletat med fingrarna och fått små partier som är moussefria och bara hänger. Mitt hår är ju av det lite tunnare nordiska slaget, så man får ta till de knep man kan få för att det ska se stooort ut...
I övrigt längtar jag till den 28:e, ska bli stort, mycket stort! Nej nu ska jag heja på sötnosen som spelar bilspel...mitt innnehållsrika liv :) Och det är så skönt ibland! :)
Hej på er...
Pekis och Mullis, del 2
Blandade bilder från nyårseskapaderna! Se och njut!! :)
Linus gör fint i stugan/Skohorn...typisk Mullishumor/Bastubadarna svalkar sig
Jocke, jag, Linus, Åke, Matte och Ellen tar Jägerpaus - sötnos fotar
Nyårsfina Ellen, Matte, jag och Linus/Väntar på mat/Delar av gänget till bords
Jag och sötnosen ute vid tolvslaget
Jag gör en "Moore-bild"/De blivande 30-taggarna visar ungtupparna hur man festar/Härliga backarna
Pekis och Mullis
Nu är det 2009, ett år som började på bästa sätt! Men hela resan ska såklart resuméras, även om det blir utan bilder då de ligger kvar i kameran (skärpning, jag vet!!)
På tisdagen lastade vi in oss i Volvon och drog iväg, stärkta av varsin French Hotdog siktade vi på att ta hela resan i ett svep. Sagt och gjort, vi brände förbi vårt vanliga vattenhål - macken i Ånge, och styrde mot Rätansbyn. Men - vi fann oss plötsligt stående vid ett vägskäl, hur skulle vi göra? Vi körde såklart fel väg och "genade" via Sveg...sisådär en 8 mil åt h*vete, men fram kom vi till slut ändå... Där bjöds det på tacos med hela gänget, innan vi åkte hem till "våran" stuga och nattade inför en dag i backen.
Nyårsafton var fantastiskt, soligt och lagom kallt, och riktig manchester i pisterna. Vi åkte tills vi stupade och sen tog afterskin vid. Där spelade mannen, myten, legenden Pekis! Runt 70 år gammal av allt att döma, grov som en tvåtumfyra och hes efter 65 års intensivt rökande. Han varvade klassiska rocklåtar med nydanande verser så som "Subba subba subba" och lockade såväl Herr Kassberg som Herr Nylander till robotdansen. Pekis fick dock aldrig sin pjäxa full med pilsner...
Sen var det fixning som gällde, och givetvis lite dryck. Sen kom Karin med sin fina Taxibil och körde oss till partyt där vi slevade i oss trerätters och lite alkohol. Sen sjöng vi lite Singstar innan mitt sötöga äntligen fick ge efter för sin pyromani och skicka iväg ett gäng raketer. Sen tog vi, Ellen och Matte och packade oss hem till stugan där vi landade i soffan för "efterfest" till halv fem... Linus valde att stanna i feststugan, mest för att de där hade WC och han var lite skraj för våran "Mullis"... Det var han inte ensam om kan jag erkänna...
Nyårsdagen blev lite trist, bara lite åkning, hade så sjukt ont i fötterna, och sen skulle vi packa ihop, vilket ju aldrig är roligt. Dock fick jag äta Matvraket när vi kom hem, så varje dag har sin guldkant :)
Nu har vi landat i allvaret igen och jobbat, så vi ligger halvdöda i soffan. Jag undrar om det inte blir hämtmat idag också...känner inte för att slaska ihop något ätbart, och inte har vi nåt i kylskåpet heller!
Bilder kommer så småningom, nu ska jag dock gå och pussa lite på sötnos. Hoppas ni hade ett fint nyår!
En resumé och tjuvtitt...
2008 var året som började tungt, mycket tungt. Efter att ha haft ett halvårsvick som lärare för en pappaledighet tog detta slut och jag fick bli timvikarie. Detta kan sammanfattas i noll säkerhet, kass lön och livegenskap. Jag höll ut i tre månader, men sedan fick jag något som bäst kan beskrivas som en livskris. Vad göra? Här stod jag med en examen, en jävligt bra examen ska tilläggas - tagen på rekordtid - mina arbetsgivare älskade mig men likt förbannat finns inga jobb för mig eftersom de lasar in idioter istället. Minst sagt bittert, även om ljusglimten är att jag till dags dato inte lånat en enda krona för att plugga, utan tvärtom lagt undan pengar hela tiden. Dessutom är det svårt att få jobb som man är överkvalificerad för, eftersom de med all rätt gissar att man kommer att dra så snart man får något bättre. Och SFI är inte min grej heller ska tilläggas, där fanns det annars jobb att få, men jag kände mig inte up for the challenge.
Alltså gjorde jag som jag brukar när jag fick nog - went radical. Vi packade oss till fjällen en helg, och när vi kom hem gjorde jag en sen ansökan, började plugga ekonomi och skaffade mig jobb i köket på HH. Pang pang pang bara!
Sen kom nästa mindre roliga besked - cellprovet var inte som det ska. Jag, som aldrig haft något konstigare än en förkylning och en orolig mage hade plötsligt något fel. Det låter självgott och konstigt att säga, men jag tog det som en förolämpning - kände mig som ett riktigt måndagsexemplar för att något var fel. Det var visserligen inget allvarligt (vad jag vet) utan det läkte ut efter en konisering, men bara känslan av att det är något fel på en var jobbig för mig.
Sommaren förflöt med att jag och Johan jobbade som dårar utan att ha en enda semesterdag, eller någon kvalitetstid tillsammans. Vi blev bara mer och mer less på varnadra, och vissa dagar sa vi knappt hej när vi väl sågs efter jobbet, vilket ju också kulminerade i att vi faktiskt separerade under tre veckor.
Jag inser det när jag tittar tillbaka att 08 VAR ett jobbigt år. Det hände mycket med oss båda, och vi tappade bort både oss själva och varandra. Jag fick en livskris av att allt helt plötsligt inte föll mig i händerna, och Johan hamnade i skottlinjen. Så när vi väl hittade tillbaka till varandra hade vi en och en halv månad på oss att vända trenden - och göra 08 till ett bra år att minnas. Och jag tycker vi har lyckats. Vi är glada tillsammans, och faktiskt fortfarande tokkära (vilket vi iofs alltid har varit). Men vi har även lärt oss att respektera varandra, och prata med varandra på ett bättre sätt än tidigare. Jag tycker att vi bevisar devisen "Kärleken övervinner allt". Det går att bryta gamla vanor - sålänge båda vill och älskar så finns det egentligen inga hinder. Och att vi ska hångla in det nya året på skidor är perfekt - det var egentligen den enda riktigt roliga vi gjorde tillsammans under de där tunga månaderna i början, så det känns passande.
2009 så... ja det kommer att börja alldeles gudomligt bra! Skidåkning, Oasis-konserten och förhoppningsvis en myshelg på Lungön på tu man hand snart... Sen fyller pappa 60, och det ska säkert firas med någon trevlig resa. Vi gör så i min familj, åker bort istället för att ha kalas. Sen ska jag fortsätta plugget, kör på 200% även i år, plus jobb, så det gäller att man prioriterar rätt. Jag kommer troligtvis inte att vara världens mest sociala människa i år heller, men jag tröstar mig med att kvalitetstid är viktigare än kvantitetstid...hoppas jag i alla fall :)
Det jag har lärt mig av 2008 är att det inte går att förutse precis vad som händer. Ibland får man de där berömda citronerna av livet, och även om jag aldrig kommer att bli en sån som då ropar yippie och gör citrondricka av dem så ska jag dock inte köra upp dem i ögat på min livskamrat. Plus att jag ska sova mer...så god natt kära läsare. Och om jag inte hamnar här mer i år så ett GOTT NYTT ÅR!!
Herregud...
Angående julklapparna...
Ja nu sitter jag här igen, av någon anledning. Kan det vara så att jag är så less på att inte kunna prata ordentligt att jag har ett överdrivet behov av att uttrycka mig i skrift? Kanske, kanske inte...
Nu har vi bokat hotell till den 28e! Blev Stallmästargården i Hagaparken - av de hotell vi hittade såg det överlägset mysigast ut! Det ligger väl inte på "spott-avstånd" från T-Centralen, men å andra sidan kan jag tycka att det är mysigt att bo så man får gå och se lite saker också. Och det är väl typ 30 meter till T-banan, så det är ju inte ute på vischan direkt, inte med mina mått mätt iallafall :)
Fast jag kan tro att 08orna själv tycker det...är lika fascinerad varje gång jag är i vår Hufvudstad. Folk löper som dårar för att hinna med T-banan, och blir förbannade om de minnar den och får vänta 5 min på nästa. Infödda stockholmare förklarar det där beteendet med att de ju haaaar så mycket att göra, men vadå? Tror de att de är ensamma i världen om att arbeta? Träffa vänner för en fika? Boka möten? Det är lustigt att tänka sig att de utmålar sig själva som de enda stressade människorna i landet. Bara för det tänkte jag ge några norrländska exempel på stress - som verkligen är stress!
Under skoltiden: Missade man skolbussen blev man en timme sen - så var det bara, för oavsett om man började gå istället för att vänta på nästa så tog det mig ca 45 min att gå de 6 km till gymnasiet - iallafall på vintern. Så var det bara. Vad lärde jag mig av det? Kliv upp i tid eller ta körkort på din 18årsdag.
I arbetslivet: Du vaknar i tid, lämnar hemmet i tid, sen hamnar du bakom plog/saltbilen på din 4-milssträcka till jobbet. Bara att luta sig tillbaka och puttra i 40 km/h istället för dina vanligt 110... Vad lärde jag mig av det? Att skit händer, och den arbetsgivare som inte accepterar det nog ska byta jobb och börja dressera hundar.
På fritiden: Du ska fika på stan med dina vänninor, och kommer ut till bilen bara för att finna att du måste skotta dig igen den kinesiska muren som plogbilen kastat upp innan du ens kommer ut på gatan. Bara att ta fram spaden och svettas. Vad lärde jag mig av det? Att vänner är förstående och håller din stol på fiket tills du kommer dit.
Så egentligen, vad har en Stockholmare att stressa över? Har de mindre tid än oss...nej, dygnet har för alla 24 timmar. Har de fler vänner och mer att göra på sin fritid? Kanske vissa, men jag känner Härnösandsbor med späckade scheman likafullt... Det måste helt enkelt ha med mentaliteten att göra - att inte låta sig "besegrad" av klocka eller elementen. Jag fattar inte denna oflexibilitet, probably never will... Fint folk kommer alltid sent vet ni väl?
Och ja just ja...den här funderar mitt hjärta, mitt fina odräggiga hjärta på att besudla sin kropp med...jag förstår inte det heller ;)
Hejdå folk...
Slightly less less...
Är så jäkla less på allt - hade vi inte haft ansvar för att ta med nyårssupén för 14 personer hade jag fan stannat hemma och gråtit under täcket istället. Så nu har jag två alternativ, som jag ser det: Alt 1: härda i fjällen, åka skidor och döva halsjäveln med whisky. Alternativ två är att åka till fjälls, sitta hemma i stugan med dubbla mössor och raggsockar och sikta på att bli frisk. Jag lutar åt alternativ ett för tillfället jag jag säga - sätta hårt mot hårt! Men det förtar glädjen litegranna...
Plus detta känner jag mig som världens sämsta arbetskamrat som ligger hemma och dreglar under de två absolut värsta dagarna på året... Men vad fan ska jag göra?
Nu sängen och tekopp.
Hejja hejja...
Så less på livet!
Idag är en riktigt nattsvart jävla deppardag! Gårdagen började med en öm hals, men den har jag nästan vant mig vid nu. Åkte och handlade och träffade Helena och Daniel för en fika på Rutiga. Men sen... när vi kom hem blev halsjäveln bara värre och värre, så nu sitter jag här och dreglar i telefonkö till Blåsippan för att få komma och göra ett halsprov. Spännande att se om de fattar vad jag säger...
...update - 9:15 ska jag infinna mig...blir väl pencillin på nyår...mysigt!
Skitliv
Måndag...nej lördag
Har av någon konstig anledning haft måndag i huvudet hela dagen idag, måste bero på att jag varit ledig i tre dagar och jobbat idag. Det är lite synd att det INTE är måndag dock, för då hade det ju snart varit tisdag = Vemdalen! Ska bli riktigt mysigt, har jag nämnt det...
Nu är vi precis hemkomna från spontanmiddag hos Erica och Markus. Man blir så glad när det bara dimper ner ett sms om mysig middag, promenad och film sådär helt apropå. BRA initiativ där kära vänner :)
Även så fick Viggo sin julklapp, något försenad, men den lille parveln sov ju sött på örat när vi ramlade in, så mamma Erica fick öppna den istället...Och jag kan säga att den är sjukt ball och kommer att sitta som ett smäck och Viggo är nu ännu tuffare än tuffast...
Min vänstra halsmandel håller fortfarande på att spränga luftstrupen, hur svullna kan dom egentligen bli... Men på höger sida märks det inte alls lika mycket. Läkarstudenter som läser bloggen: Hallå!? Vad är det för fel på mig??
Fick en mycket trevlig "överraskning" idag också - Jessica som ringde och ville fika. Har inte sett henna på år och dag, Uppsalabo som hon är nowadays, men det var riktigt skoj, och vi hann med både det ena och det andra, plus sällskapsspel givetvis! Så nu är jag ganska mör i kroppen...skulle nog behöva ta lite sovmorgon imorn bitti.
Vemdalsresan börjar i alla fall ta form nu...hela Volvons bagage är fullt med bord och stolar som vi ska släpa upp... 14 personer ska försöka duka långbord i en stuga för 6 pers...det kan bli hur bra som helst det ;) Bilder lär komma...om vi säger så.
Nej nu ska jag gå och attackpussa min man och smitta honom med vad för konstiga baciller jag nu har... Orkar verkligen inte lägga upp någon bild...ni vet ju hur jag ser ut vid det här laget, eller hur?
Natti natt!
Mellandagsrea...
Julen var i alla fall kanon, den började egentligen kl 12 dan före dopparedan då jag med en lättad suck slängde den sista i sillagott indränkta sleven i Härnöhallens vask och gick hem! Sen snabbade jag mig ner på stan för en snabbfika med Ebba och Frida, samt för lite sista-minuten julshopping. Sen hämtade Johan upp mig när han slutade, och vi åkte ner till mamma och pappa för att tjuvsmaka lite på julmaten (och julgodiset såklart!!)
Ingen skapar julmys som MIN mamma!
Sen åkte vi tillbaka till Härnta på natten och nattade oss i säng. På julaftons morgon rullade vi ner på Brunnshus till mina kära svärföräldrar för en tvättäkta grötfrukost och julstrumpsöppning! Fick ansiktsmasker, en mumsig tvål och härlig mineralhighlighter från Nouba som kommer att bli mycket väl använd!
Sa åt sweetie att posera med presenterna, men jag vet inte riktigt vad han gör för min... ;)
Efter att ha proppat oss fulla med gröt och skinkmackor åkte vi ner till mamma och pappa igen, öppnade presenter och åt ännu mera mat. Sen åkte sweetie upp till Härnta igen, medan jag blev fyra år gammal och låg framför brasan hos päronen och åt knäck :)
Mina favoritmänniskor och djur på min favoritplats på min favoritdag. Blir inte så mycket bättre!
Fick så mycket härliga presenter som är jag: pengar och presentkort, en sjukt härlig röd japaninspirerad sidenpyjamas, OASISBILJETTERNA, hotell i stockholm, en jättegosig Åre-luva som svärmor hade låtit hemslöjden specialgöra (cashmeregarn..så härligt mjuk), sängkläder, en supermjukt frotté-set, böcker (såklart). Och så ett sånt där torkställ som man kan fälla ut och hänga tvätten på hemma :) Mamma hon kan hon!
Så idag har vi bufflat oss i Birsta City för att shoppa upp några presentkort. Införskaffade ett rött underställ som jag tror kommer passa mig perfekt. Jag lyckas ju alltid frysa i skidbacken, men nu slog jag till på ett i merinoull, som kändes både varmt och tätt! Sen köpte jag även världens snyggaste jacka, som jag inte hunnit fota än. Men troligtvis lär jag ha den på mig på vartenda kort från Vemdalen, så ni får se den ändå :) Och vita tumvantar med pälsfoder - perfekt för tjejen med världens sämsta blodcirkulation.
Nej, har ni orkat läsa så här långt förtjänar ni medalj. Nu ska jag pussa på min pojke och ge honom mina förkylningsbaciller (febern tog om igen igår kväll...typiskt). Hoppas ni har det bra och njuter av ledigheten!!
God fortsättning!!
Oasis!
Oasis!
GOD JUL!!
Hejsan kära läsare!
Vet inte om jag kommer att ha tillgång till min dator något mer innan juldagen, eller för den delen hinna blogga. Ska vara om det kommer någon liten godbit ikväll, men som sagt, det beror på...
Tänkte bara önska en alla en underbar jul, och hoppas att ni lagat julmaten själva och inte beställt den på Härnöhallen (för då är det troligtvis jag som har gjort delar av den era stackare...) Skämt åsido: ät gott och njut av livet och varandra.
Until then...
4-1 till Johan
Nu är det officiellt...jag är inte heller ofelbar. Efter att ha skrikit mig vindögd åt sötögat sjuhundra (eller i alla fall fyra) gånger för att han har tvättat sönder mina kläder är det nu klart att även solen (jag) har sina fläckar... Synd bara att det vår det snyggaste plagg Johan hade...en marinblå lammullskofta som jag mer eller mindre tvingade honom att köpa eftersom han var så sjukt snygg i den! Nästa gång ska jag tvätta sönder den kissgulsvita gamla fula Gant-hooden som han envisas med att sunka runt i :)
Men snygga armar får han i alla fall i den...;)
Imorgon blir det start early early...vi är 8 tappra som jobbar imorn bitti så vi lär väl få stå på varandra. Man får komma halv sex för att paxa sig en bänk att jobba vid! Men skoj ska det bli, väldigt sällan vi är full styrka! Tror att det kommer att synas ett dammoln därinne, och när röken har lagt sig är 250.000 jultallrikar färdiga :) Får väl se om det blir någon lunchresa som idag ;)
Ikväll har vi sett Hancock, lite smårolig faktiskt, även om det inte direkt var någon How to loose friends and alienate people...
Nej nu ska jag vara social med hjärtat, hoppas ni har en good sunday people!
Jag gillar...
Tres bien/Lördagslyx med vitaminer OCH endorfiner/Nattamacka
Annars har vi mest lökat ikväll, och sett VÄRLDENS kanske roligaste film...eller iallafall årets. Simon Pegg, geniet från Hot Fuzz och Run Fatboy Run har gjort det igen! Den nya rullen heter How to loose friends and alianate people och om ni bara ska se en enda film i jul så bör this be it! Helt underbar, vi skrattade så vi grät. Även har jag druckit vardagslyx - alltså egenpressad apelsinjuice. Bland det godaste som finns när man är riktigt riktigt törstig.
Nej nu blir det allt sängen, ska ju upp och jobba imorn bitti, som en duktig kicka.
Natti.
Zappa...
Nej, slut på reklam.
Puss och kram!
Julmat
Proffsigt (?) inslaget/Delar av gänget väntar på Pekka och köttbullarna/Skedleken/Efter paketleken/2 snusläppar/Duktiga sötnosen!
Så idag studsade man upp tidigt och har varit på jobbet. Tror dock att alla börjar känna av julstämningen, för vi är omväxlande trötta som små svin och busiga barnungar. Bland dagens bravader kan nämnas LillSannas och Kickens showdown innehållande majonäsgrädde... ;) Bilder finns på telefonen, ska bara klura ut hur man lägger över dem...
Så nu har jag och hjärtat ätit middag. Det är mysigt att jobba när Johan är ledig - man kommer hem till städad lägenhet, mat och massage. Idag blev det fläskfilé med klyftpotatis, chilibea och sparris...nog bäst att börja hålla igen efter nyår. Före lär väl inte gå så bra med tanke på att vi är ett mat- och dryckglatt gäng som åker till Vemdalen!
Nej, nu ska jag gå och mysa med sötnosen i soffan, se Harry Potter och bara njuta av en lugn och slö lördagskväll.
Kram på er!
Hördu - står du och skarvar eller?
Sådär ja - där ser ni ett stycke husmor ;)
Nu ska det grisas med ägg och ströbröd, det allra roligare med att laga mat - kladda!
Ericas busenkla och ack så goda potatisbullar gör ni enklast såhär:
Koka några kilo potatis som ni pressar
Knäck i ett eller två ägg - det ser ni på konsistensen
Salta och peppra
Doppa i ägg och ströbröd
Stek!
Avnjutes lämpligen med bacon och lingonsylt :) Gotti gotti!
Bye bye
