SM-guld, SM-guld, SM-guld?
Ja det är frågan, i slutspel kan ju allt hända. Men jag tror att det blir tungt. Känns inte riktigt som om man vägar hoppas på en semi ens, men som dagt. Outgrundliga äro Herrens vägar...
Idag har vi som vanligt haft sjukstuga. Det känns ju väldigt solidariskt och fint att vi delar på allt, till och med förkylningar.
Nu kvitterade HV. Inte så bra. Och Johan Davidsson är bland det slemmigaste jag vet Dess-jävla-utom.
Imorn blir det jobb för hela slanten. Till veckan ska det jobbas och tentas och dessutom ska jag klämma in ett litet snack om livet efter examen. Så det blir nog finfint det här.
Sen funderar jag ganska mycket nu på det här med jobb. Var blir det jobb. Var vill jag helst ha jobb. Och framförallt givetvis var ska vi bo?!
(alla som tänker svara Härnta här kan spara på luften. Ja. JA JA JA, det är ETT av alternativen. OK?) Men det är fan inte lätt. Man vill ju fixa det så bra som möjligt i ALLA aspekter av livet. Visst det skulle vara underbart att bo kvar här, där man har alla sina vänner och bekanta (nästan). Men samtidigt är ju inte det så mycket värt om man aldrig hinner vara hemma för att man ska sitta och ulka på en äcklig jävla buss flera timmar om dagen. Då hinner man ju inte njuta av sitt sociala nätverk så mycket så det stör precis. Och sen så vill man väl kanske ha familj en dag också. Eller inte bara kanske. Och då blir det ju ännu lite tråkigare att åka hemifrån vid sex på morgonen och komma hem vid sex på kvällen. Typ...
Nej, blesch och blä. Det är väl kanske bara att sitta lugnt i båten och vänta. Men tålamod är ju nu en gång för alla inte något som kommer sig naturligt för mig. Inte naturligt alls faktiskt.
Nu slår jag av här och njuter av hockeyn istället. Eller njuter och njuter. Tuggar ner naglarna till nagelbanden. Jag är en typisk finalsupporter dock. Orkar inte uppmana så mycket geist under 55 omgångar men tycker likt förbannat att det är väldigt spännande just nu. Guten abend på er.
Idag har vi som vanligt haft sjukstuga. Det känns ju väldigt solidariskt och fint att vi delar på allt, till och med förkylningar.
Nu kvitterade HV. Inte så bra. Och Johan Davidsson är bland det slemmigaste jag vet Dess-jävla-utom.
Imorn blir det jobb för hela slanten. Till veckan ska det jobbas och tentas och dessutom ska jag klämma in ett litet snack om livet efter examen. Så det blir nog finfint det här.
Sen funderar jag ganska mycket nu på det här med jobb. Var blir det jobb. Var vill jag helst ha jobb. Och framförallt givetvis var ska vi bo?!
(alla som tänker svara Härnta här kan spara på luften. Ja. JA JA JA, det är ETT av alternativen. OK?) Men det är fan inte lätt. Man vill ju fixa det så bra som möjligt i ALLA aspekter av livet. Visst det skulle vara underbart att bo kvar här, där man har alla sina vänner och bekanta (nästan). Men samtidigt är ju inte det så mycket värt om man aldrig hinner vara hemma för att man ska sitta och ulka på en äcklig jävla buss flera timmar om dagen. Då hinner man ju inte njuta av sitt sociala nätverk så mycket så det stör precis. Och sen så vill man väl kanske ha familj en dag också. Eller inte bara kanske. Och då blir det ju ännu lite tråkigare att åka hemifrån vid sex på morgonen och komma hem vid sex på kvällen. Typ...
Nej, blesch och blä. Det är väl kanske bara att sitta lugnt i båten och vänta. Men tålamod är ju nu en gång för alla inte något som kommer sig naturligt för mig. Inte naturligt alls faktiskt.
Nu slår jag av här och njuter av hockeyn istället. Eller njuter och njuter. Tuggar ner naglarna till nagelbanden. Jag är en typisk finalsupporter dock. Orkar inte uppmana så mycket geist under 55 omgångar men tycker likt förbannat att det är väldigt spännande just nu. Guten abend på er.
Kommentarer
Trackback
