Myskänsla
Ikväll har det varit en sån där mysig kväll. Trots plugg och lite lätt ont i skallen så gör det mig alltid på bra humör att få maten serverad tillsammans med en puss.
Börjar klia i fingrarna att kasta ut tomtarna också - nu längtar jag efter krispiga tulpaner. Veckan kommer att bli hård till tusen, massor att bita i, men jag tröstar mig med att det kommer att kännas underbart på lördag. Och att jag ska få äta mammas mat, vilket betyder mos och fläsklägg. Lätt bland det godaste som finns.
För övrigt har jag världens sötaste och snällaste far (och mor såklart). Han har märkt att jag har varit lite låg på sistone, trött, gnällig och utan någon egentlig ork. Både han och mamma har fått stå ut med många kvällar då jag inte orkat prata i telefon, eller helt utmattad somnat på deras soffa när vi har hälsat på. De skickade mig till doktorn, men tydligen sitter utmattningen mer i skallen än i blodvärdena. Nu har han i alla fall - på sitt alldeles egna sätt - beslutat att jag behöver lite uppmuntran. Efter avklarade tentor kan jag alltså se framemot en fjällresa betalt och klar här i vår. Precis vad jag behövde! Världens gulligaste föräldrar, det säger jag då bara!
Johan har även upptäckt en ny serie, Man vs. Wild, så nu sitter vi och tittar på en helt galen man som frivilligt låter sig strandsättas på diverse otillgängliga platser utan mer än en tråd på kroppen. Sju dagar ska han överleva i varje avsnitt, och än sålänge har vi sett honom spruta upp vatten i...eehm "rumpan", äta rå fisk, strypa ett vildsvin med händerna och kissa på sin egen T-shirt och vira den runt huvudet. Jahapp. Normalt beteende?
Johan verkar tycka att det här är nyttiga saker som var man bör kunna. Så jag låter honom hållas. Jag slöläser i min skolbok istället.
Börjar klia i fingrarna att kasta ut tomtarna också - nu längtar jag efter krispiga tulpaner. Veckan kommer att bli hård till tusen, massor att bita i, men jag tröstar mig med att det kommer att kännas underbart på lördag. Och att jag ska få äta mammas mat, vilket betyder mos och fläsklägg. Lätt bland det godaste som finns.
För övrigt har jag världens sötaste och snällaste far (och mor såklart). Han har märkt att jag har varit lite låg på sistone, trött, gnällig och utan någon egentlig ork. Både han och mamma har fått stå ut med många kvällar då jag inte orkat prata i telefon, eller helt utmattad somnat på deras soffa när vi har hälsat på. De skickade mig till doktorn, men tydligen sitter utmattningen mer i skallen än i blodvärdena. Nu har han i alla fall - på sitt alldeles egna sätt - beslutat att jag behöver lite uppmuntran. Efter avklarade tentor kan jag alltså se framemot en fjällresa betalt och klar här i vår. Precis vad jag behövde! Världens gulligaste föräldrar, det säger jag då bara!
Johan har även upptäckt en ny serie, Man vs. Wild, så nu sitter vi och tittar på en helt galen man som frivilligt låter sig strandsättas på diverse otillgängliga platser utan mer än en tråd på kroppen. Sju dagar ska han överleva i varje avsnitt, och än sålänge har vi sett honom spruta upp vatten i...eehm "rumpan", äta rå fisk, strypa ett vildsvin med händerna och kissa på sin egen T-shirt och vira den runt huvudet. Jahapp. Normalt beteende?
Johan verkar tycka att det här är nyttiga saker som var man bör kunna. Så jag låter honom hållas. Jag slöläser i min skolbok istället.
Kommentarer
Trackback
