Dagens avslut
Nu sover sambo och på TV visas skridsko. Ergo kommer här ett betydligt längre, men knappast mer innehållsrikt inlägg.
Vi har lite skeva prioriteringar härhemma nu, det är mycket blocket-spaning och lite diskning. Mycket OS-tittande och makaroner och korv var och varannan dag eftersom det går så fort att göra... Det är även alldeles för lite sömn, för mycket snus och definitivt för mycket socker.
Och som jag märker en skillnad. Jag är grinig, sur, okoncentrerad och öm i kroppen. Mår lätt illa och är yr med ont i halsen. Och ändå fortsätter jag. Natt efter natt framför dumburken, och frukosten köpes lämpligen på macken (korv och läsk). Kan det vara det faktum att det är två år till nästa OS och en månad till nästa tenta som gör mig så lättsinnig och självdestruktiv? Hur som haver börjar kroppen faktiskt säga ifrån nu, magen skriker högre och högre för varje Kinder Maxi som glufsas i ryggläge. Morgondagens Pump lär bli en upplevelse som sent ska glömmas.
Mina klasskamrater följer inte OS. Inte ett skit. Och jag är faktiskt avundsjuk. Att inte vara sportintresserad är detsamma som att ha oändliga mängder fritid, och frihet. Våra liv styrs för tillfället av tablån, på gott såväl som ont. Tror att vi i samband med att sista loppet körts och elden har slocknat kommer att ruska på oss tämligen yrvaket och ge varandra en och-vem-fan-är-du-blick. Så ofokuserade är vi på varandra nu.
På plussidan kommer vi alltså att bli nykära igen när livet återgår till det normala?
I natt tänkte jag faktiskt sova. Chansen finns ju alltid att jobbet ringer imorgon bitti, och då vore det ju en skam och nesa att inte vakna. Men jag hoppas faktiskt på telefontystnad. Jag skulle behöva ha morgondagen som en rekreation med lite nyttig mat och ett slagg-utdrivande träningspass. Men pengar tycker vi alla om.
Fortfarande inga kuddar funna till sovrummet. Inga gardiner heller. Ytterligare ett post-OS-projekt. Det börjar bli många sådana!
God natt på er.
Vi har lite skeva prioriteringar härhemma nu, det är mycket blocket-spaning och lite diskning. Mycket OS-tittande och makaroner och korv var och varannan dag eftersom det går så fort att göra... Det är även alldeles för lite sömn, för mycket snus och definitivt för mycket socker.
Och som jag märker en skillnad. Jag är grinig, sur, okoncentrerad och öm i kroppen. Mår lätt illa och är yr med ont i halsen. Och ändå fortsätter jag. Natt efter natt framför dumburken, och frukosten köpes lämpligen på macken (korv och läsk). Kan det vara det faktum att det är två år till nästa OS och en månad till nästa tenta som gör mig så lättsinnig och självdestruktiv? Hur som haver börjar kroppen faktiskt säga ifrån nu, magen skriker högre och högre för varje Kinder Maxi som glufsas i ryggläge. Morgondagens Pump lär bli en upplevelse som sent ska glömmas.
Mina klasskamrater följer inte OS. Inte ett skit. Och jag är faktiskt avundsjuk. Att inte vara sportintresserad är detsamma som att ha oändliga mängder fritid, och frihet. Våra liv styrs för tillfället av tablån, på gott såväl som ont. Tror att vi i samband med att sista loppet körts och elden har slocknat kommer att ruska på oss tämligen yrvaket och ge varandra en och-vem-fan-är-du-blick. Så ofokuserade är vi på varandra nu.
På plussidan kommer vi alltså att bli nykära igen när livet återgår till det normala?
I natt tänkte jag faktiskt sova. Chansen finns ju alltid att jobbet ringer imorgon bitti, och då vore det ju en skam och nesa att inte vakna. Men jag hoppas faktiskt på telefontystnad. Jag skulle behöva ha morgondagen som en rekreation med lite nyttig mat och ett slagg-utdrivande träningspass. Men pengar tycker vi alla om.
Fortfarande inga kuddar funna till sovrummet. Inga gardiner heller. Ytterligare ett post-OS-projekt. Det börjar bli många sådana!
God natt på er.
Kommentarer
Trackback
