I go girl...
Imorse vaknade jag och kände mig sådär okaraktäristiskt positiv och sprallig. Ni som känner mig väl vet att jag annars:
a) inte är ett stort fan av mornar överhuvudtaget
b) snarare är en skeptiker och cyniker än en obotlig optimist
c) har alldeles för många järn i elden för att riktigt hinnas med
MEN! Imorse när jag vaknade så insåg jag att jag hinner med mig. Jag ska på ett jätteroligt möte idag, lönen har kommit och solen skiner. Jag ligger före i Räkenskapsanalysen, och kan alltså ägna hela långa kvällen åt makro. Dessutom ska min sötnos på möte med jobbet i Sundsvall ikväll, vilket innebär att jag har obegränsat med pluggtid (och får äta Big Boy till middag!!)
Sen är det ju dessutom snart vår, med allt vad det innebär (jag tänker främst på tygskor...) plus att jag för varje dag kryper närmare att bli blondin igen. Så egentligen finns det väl inga clouds on the sky just nu, herregud vi ska ju till och med till Sälen snart.
Påminn mig att läsa det här inlägget när jag neggar ut i bloggen nästa gång, pretty please!
Love, love, love...
