Tänkt om fåfänga

När jag titar mig i spegeln inser jag att jag inte så särskilt fåfäng: håret hänger platt, ansiktet är osminkat med ringar under ögonen, och jag har på mig mjukisar och T-shirt. Jag är alltså inte vardagsfåfäng, för jag bryr mig helt enkelt inte. Vilket ledde mina tankegångar vidare, mot att analysera begreppet fåfänga, eller vanity om vi så vill.
En stor majoritet av de fåfänga människor jag vet om, offentliga såväl som privata personer, är det som i grund och botten har problem med sitt utseende. Dålig hy, har varit överviktiga, eller något annat komplex som de nu har funnit en väg runt. Det är väldigt sällan man ser tjejer med i grunden god självkänsla över sitt utseende vara överdrivet fåfänga, och inte kunna lämna huset med skitigt hår, utan smink och i någon vanlig sketen HM-tischa. Intressant tankegång, men nu kom Kuckliss så det här får fortsätte en annan gång!!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0