Nattens bästa sång

Som spelas på låååååg volym. Eftersom någon i det här huset verkar ha bestämt sig för att jobba ihjäl sig. Lördag? Ledigt? Vad är problemet? Hur som haver, det är så lågt att det nästan inte går att höra, så det var ju tur att jag kunde den utantill sedan gammalt...

I hurt myself today
To see if I still feel
I focus on the pain
The only thing that's real
The needle tears a hole
The old familiar sting
Try to kill it all away
But I remember everything

What have I become?
My sweetest friend
Everyone I know
Goes away in the end
You could have it all
My empire of dirt
I will let you down
I will make you hurt

I wear this crown of thorns
Upon my liar's chair
Full of broken thoughts
I cannot repair
Beneath the stain of time
The feeling disappears
You are someone else
I am still right here

What have I become?
My sweetest friend
Everyone I know
Goes away in the end
You could have it all
My empire of dirt
I will let you down
I will make you hurt

If I could start again
A million miles away
I would keep myself
I would find a way

Dagens fråga blir varför emo-kidsen lyssnar på The Ark när det finns så fin självskärarmusik från någon som faktiskt är bra? Och nej, jag har aldrig varit sådan. Jag tycker inte om blod nämligen. Mår jag lite kasst tröstäter jag istället. Och som ni kan se på min snärtiga figur är jag väldigt välbalanserad och mår som en Gud.

God natt.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0