Äntligen

Nu börjar det bli mindre kräks och mer liv härhemma. Och vi orkar prata och umgås istället för att gå varandra på nerverna. Tack för titten baciller, now f*ck off...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0