Nostalgitripp

Ibland skrattar man högt åt alla dumma, knasiga eller underbara saker man har gjort i sitt liv. Och ibland blir man så nostalgisk att man inte vet var man ska ta vägen riktigt. Ok, jag var inget stort fan av alla aspekter i att växa upp. Det fanns många stunder då jag kände mig ganska less på alla baksluga maktspel som flickor i lågstadieålderna kan hitta på. Själv var jag väl inte Guds godaste ängel heller, utan ganska vasstungad och elak, men när man tittar tillbaka har allt liksom fått ett visst rosa skimmer :) Jag kan i alla fall inte tänka mig ett bättre ställe än Sandarna att växa upp på, med lakritspipor från Gerdas kiosk och världens bästa skolväg. Men, visst tittar man i backspegeln ibland och tycker att allt framstår som så självklart nu, när man är vuxen och klok. Att vissa barn var argare än andra, elakare än andra, och hade ett större behov av att prata skit än andra. Såna barn mådde inte så bra hemma, och hade ju inget annat sätt att visa upp det på. Jag undrar, nu halv tre i min sömnlösa värld vad som egentligen har hänt med klass 1B på Bergeforsens skola. Vissa vet jag mer om - Erika, Anna - vissa har jag ingen som helst koll på, fullt naturligt givetvis.
Jag är så fascinerad av sånt där, hela uppväxtgrejen. Kastar mig över romaner som är just uppväxtskildringar, och inser att det i varje klass, varje jäkla år finns den där coola tjejen som är sjukt bra på sport, det finns den lite udda killen som äter sitt eget snor, det finns de tuffa barnen som kanske är kungar på rasten, men som sen, när skolan slutat, kommer hem till sprit och bråk och kaos. Och det finns sökarna, de söta och harmlösa, rebellerna, medlöparna, de präktiga och smartskallarna. Och jag lovar er klass 1B, jag kan etikettera varenda en av er, utom just mig själv. Vad säger det?

Nu blir det ett hjärndött quiz för att få John Blund att komma och strö lite damm i ögonen mina!

Jag lyssnar på: Ingenting, för klockan är tre och Johan ska på jobbet om två timmar och jag försöker vara hänsynsfull...
Jag pratar: När jag känner för det. Oftast mycket, men ibland är det skönt att bara vara tyst.
Jag tycker om: Att ha planer för allt - "Såhär blir livet"
Mina bästa vänner: Är jag stundtals dålig på att ta hand om - skärp dig Åsa!
Min första riktiga kyss: Innehöll spår av choklad.
Jag avskyr när folk frågar: Om jag har klivit upp än (via telefon) Då måste jag ju ljuga, och det gillar jag inte.
Jag kommer aldrig: Att testa droger.
Sist jag grät var: Igår, när vi trodde att vi hade schabblat till det och gjort mig på smällen.
När jag vaknar på morgonen: Har jag alltid dåligt samvete över att klockan är så mycket.
Just nu tänker jag på: Min fredagstenta...
Bebisar är: Något jag vill ha när jag har jobb och hus.
Idag har jag: Kommit på världens bästa julklapp till Johan!
Imorgon ska jag: Plugga marknadsföring så ögonen går i kors.
Jag vill verkligen: Att livet alltid ska vara såhär bra.


Thank you and goodnight


Kommentarer
Postat av: Syster Jossi

Okej då. Det låter som en bra plan Åsa. Latte-mammor rules! Jag, Carro & Sofia sitter på Pappa Grappa och fikar om dagarna också. Känns alltid som att folk blänger på oss med våra tre barnvagnar som tar en MASSA plats. Men det skiter vi i! Man måste få fika med sina väninnor. Ronja har inte så mkt vettigt att säga ännu... :D Lycka till med slalomkarriären då! :)

2008-12-09 @ 11:11:44
URL: http://josselyn.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0