katewellings

Sigrid är troligtvis världshistoriens blondaste katt. Alla katter jag hittills träffat på har haft en air av slughet, beräknande och i vissa fall ren lömskhet runt sig. (För mig är det charmen med dem, vad säger det om mig...) Men alltså inte Sigrid. Från första dagen jag hämtade henne har denna donna visat alla okaraktäristiska "katt-drag" jag överhuvudtaget kan tänka mig. Ta bara en sån sak som att man inte kan borsta tänderna i fred om man inte samtidigt spolar upp vatten i handfatet så att hon kan bada. Sen är hon sjukt klumpig, som den gången hon var en hårsmån från att ramla ner och fastna bakom bokhyllan och jag i sista sekunden fick tag i svansen och kunde hala upp henne... Stackars Sigrid. Men hon är även världshistoriens raraste pucko, och jag älskar henne såklart hemskt hemskt mycket. Jag kommer dock aldrig att förstå henne, som t.ex. att hon inte kan se en kartong utan att sätta sig i den ett tag, och bara stirra tomt framför sig  och fundera över något - Gud vet vad.

Klockan är mycket, Johan sover, men eftersom jag är student och har en uppfuckad dygnsrytm så sitter jag här. Gjorde ett tappert försök att sussa, men nu har jag svidat mig i morgonrock och gett upp. Så det blir nog en gammal god pocket till gryningen, och givetvis en massa snus. Kanske ska lyxa till det på en hembakt lussebulle...japp vi hade riktig mysdag i söndags och städade, pyntade och bakade. Åsa och Johan...24-25 på det 80:e?

God natt